Fjället Dundrets betydelse för skidsporten i Gällivare kan inte nog betonas.
Foto: Michael Renström/imega promotion
Folk har i alla tider åkt skidor, runt, nerför, och uppför det vidsträcka lågfjället, som verkligen tar plats i landskapet.
För den som kommer från kusten och närmar sig Gällivare är det något alldeles extra som dyker upp i synfältet.
Känslan blir förstås ännu starkare när besökaren, från Dundrets västra topp, när vädret är klart, kan se ut över en elftedel av Sveriges yta…
Härifrån är utsikten över bland annat fjällmassiven Kebnekaise och Sarek hänförande, och sedan 1970 är också Dundret ett 5000 hektar stort naturreservat.
Givetvis är det en upplevelse att se midnattssolen en skön sommarkväll, men mest känt är ändå Dundret som vinterfjäll.
Skidåkning i Gällivare bedrevs redan i början på 1900-talet, och 1921 föddes skidtävlingen Dundretloppet, som kördes årligen fram till 1946.
Det var en tävling i gränslandet mellan längdåkning och alpint.
Starten var vid toppstugan på Dundret ( som brann ner i slutet av 1940-talet), och målet vid järnvägsområdet nedanför Fjällnäs.
Åktiden var åtta-nio minuter för de vassaste åkarna..!
Det var dock inte lätt på den tiden att bedriva skidverksamhet, och mycket hängde på ungdomarna själva, om det skulle bli någon åkning, allrahelst tävlingar.
Dagens moderna utrustning för att fixa spår, och belysning fanns inte, utan det var ett ständigt slit i djupsnö och mörker. Men den belysta gatan mellan järnvägstationen och sjukhuset i Gällivare var tidigt ett bra alternativ för träning och mindre tävlingsarrangemang, under de mörka vintermånaderna.
Orken tog dock slut hos ledare och aktiva, och på 30-talet föll längdskidsporten totalt samman, och förde en tynande tillvaro under lång tid, då ungdomarna valde att åka utför Dundrets branter istället.
Men där finns kanske en förklaring till den värdefulla alpina kultur som alltid funnits både i Gällivare och Malmberget, och som under långa perioder varit topp i landet.
Det var egentligen först i mitten på 1960-talet som längdsporten väcktes på allvar.
Då föddes också en tävling som än i dag lever, och blomstrar, vid sidan av världscuptävlingar, och nationella mästerskap.
Det handlar om Dundret Runt , som avgörs på fjällets branter och som i dag är Sveriges äldsta motionslopp på skidor, och en föregångare till många populära långlopp.
Sedan 1965 lockar Dundret Runt tusentals deltagare från hela hela Sverige, och utlandet, till Gällivare, och det finns numera en stark strävan i samhället att utveckla loppet till något riktigt stort i framtiden.
Dundret Runt har möjligheterna, tack vare snötillgången och det ofta ljuvliga väder som råder på fjället, när vårsolens strålar sprider sin sköna värme.
Den klassiska tävlingen på Dundret är ett säkert vårtecken, och är ett skidlopp där åkarna i glad gemenskap tar sig runt Dundret i sin egen takt, utan tidtagningspress, och njuter av den samvaron, den friska luften, och solen.
I en historik över Dundret Runt handlar det mycket om ledaren Erik Nylander, vid Friluftsfrämjandet i Gällivare, som under många år var ordförande för Dundret Runt-kommittén.
Han var en eldsjäl utöver det vanliga, och beskrivs som en ”helhjärtad vildmarksvän, idéspruta, organisatör, stortiggare, och en orädd, kul, debattör”.
Passionerat drev han på utvecklingen av skidloppet runt Dundret.
Foto: Michael Renström/imega promotion
Foto: Michael Renström/imega promotion
Den första upplagan av Dundret Runt avgjordes den 11 april 1965, och redan under premiäråret kunde åkarna välja på två distanser, 3 eller 6 mil. Sexmils-åkarna startade ner mot Harrträsk, medan tremilsåkarna tog linbanan (!) upp till Dundrets topp för att sedan korsa berget ner mot Kelvakontrollen på sydsidan.
Bakgrunden till loppet var ett besök i Gällivare av den legendariske svenske skidledaren och främjaren Gösta Frohm, som tyckte att Friluftsfrämjandet borde starta ett motionslopp runt Dundret…
”Säg namnet Dundret Runt flera gånger, och det blir poesi…”, sa Frohm lyriskt, och det tog Eric Nylander fasta på direkt. 1969 ingick linbanan i loppet för sista gången. Ett fruktansvärt isföre ledde till massor av skador, skid- och stavbrott. Med blåmärken och trasiga näsor fick många skjuts tillbaka till starten, och då ändrades spårdragningen.
I dag är tremilen ganska lättåkt, medan ”sexmilen” , som numera kortats ner till 46 km, fortfarande är ett stort kraftprov. Längs båda slingorna är det tätt mellan mat och dryckeskontroller, med den stora Malmkontrollen efter en mil som den största och populäraste.
Foto: Michael Renström/imega promotion
Tusentals skidåkare har åkt Dundret Runt genom åren, och startfältet i den 48:e upplagan den 31 mars i år slog alla rekord, med 1100 skidåkare på startlinjen i Hellnerstadion.
En nyhet då var då en tävlingsklass med tidtagning, som även var ett seedningslopp för Vasaloppet 2013. Vinnare i loppet var tidigare VM-silvermedaljören i stafett, och Gällivarebon Urban Lindgren.
Tävlingsklassen ger långloppet en ny spännande dimension och kommer att lyfta evenemanget ytterligare, eftersom flera elitåkare är intresserade av att åka.
En av dem är Dundrets store son, olympia- och världsmästaren Marcus Hellner, som trivs på Dundret.
– Jag älskar Dundret och har genom åren tränat väldigt mycket i Dundret-terrängen både under vinter och sommar, och Dundret Runt är ett härligt arrangemang på våren , säger Marcus Hellner som är en perfekt ambassadör för Dundret och Gällivare och kommer att jobba för att locka storstjärnor till start i Dundret Runt.
Håkan Svensson
